Min sommar har börjat helt underbart!

Dag ett består av en kajakpaddeltur i skärgården med min sambo och en vän till oss. Strålande solsken och varmt.  

Vattnet glittrar så där härligt som det gör i solen och vi ser en ankfamilj med en massa småttingar OCH en ung älg som simmade mellan kobbarna och skär. Han var nog lite förvirrad av att isen legat så länge och då kunnat springa mellan öarna hur somhelst. De blir ju lite virriga när mamman stöter dem ifrån sig och de ska klara dig ensamma.

Vi la till vid en strand och eftersom vi var ute så tidigt så var det ingen annan än vi där. Härligt!

På vägen hem tog vi i ordentligt med paddlarna för att kunna surfa på de vågor som de större båtarna genererade.

OCH så midsommar...

Efter en, för många, traditionell midsommar, med familjelunch och midsommarstångsresning begav vi oss efter kvällsmaten ut till ett mysigt vindskydd vid Vänern vid vilken det finns en liten stenig strand också. Vänern är så stor så att det nästan ger en känsla av att befinna sig vid havet när man blickar ut över den.

Vi kommer vid halv nio på kvällen, lämnar packningen uppe vid vindskyddet och sätter oss på den lilla "bryggan" nere vid vattnet och läser tills hungern gör sig påmind igen. 

Eller, hunger och hunger. Man blir så sugen på mat när man är ute så här. Och att grilla över öppen eld mitt ute i skogen går minsann inte av för hackor. Elden sprakar och det blir riktigt varmt.

Mätta och belåtna kryper vi ned i sovsäckarna för att somna runt halv ett på natten och tittar på elden tills den slocknar. Det är så häftigt att det aldrig blir riktigt mörkt på natten.

Men vi får inte sova länge...

Vid klockan två sätter körsångs-SM för skogens alla fåglar igång i träden runtom vindskyddet. De små rackarna försöker verkligen överträffa varandra i olika stämmor och melodier. Det är vackert och häftigt. Det var längesedan jag hörde något liknande. 

Samtidigt var det också 3 bin i vindskyddet som körde på en utstakad racerbana i luften, det vill säga, varv efter varv runt våra huvuden. Så vid kvart över fyra på morgonen gav vi upp och plockade ihop för att gå ner den lilla stigen till vattnet. Där bäddade vi om. Jag tycker det är underbart med alla dofter och ljud i skogen en solig morgon som detta. Känslan av att vara vaken mitt i allt vid ett så tidigt klockslag är väldigt speciell. Jag har inget emot att fåglarna och bina håller på. Det är på de villkoren man är ute i naturen. Och om jag vistas härute längre så hade jag vant mig och inte vaknat lika lätt.

Nere vid vattnet är solen på väg runt klippan på vår vänstersida och det var fantastiskt vackert, och lugnt. Vågorna skvalpade och fågel- och surrljud lite på avstånd. Detta klår en CD-skiva med inspelad natur i sovrummet hemma. (Inte föra att jag har någon sådan=)).

Vi somnade vi om i några timmar tills det blev kanonvarmt framåt klockan 8 på morgonen.

Då packade vi upp frukosten och åt med Vänern glittrandes framför oss.