I helgen när jag var ute och vandrade upp på Bispergs klack så fick jag syn på något konstigt jag inte sett förut. Ca 3-4 meter upp på en tallstam satt något som såg ut som en buske. Tänkte att det var helt perfekt att ställa frågan här på expeditionsverige om vad det kan vara. Skulle gärna vilja veta:)

/ L

Är det någon där ute som sitter på fina fotografier och känner att de skulle vilja hjälpa till?! Isf skulle jag vara enormt tacksam ifall någon är inntressead av att bidra med bilder till mitt projektarbete som handlar just om gammelskogen/urskogen. Jag är inne på sista svängen nu och håller på att göra klart min rapport och bilder är det enda som saknas just nu.


Tacksam för hjälp!!

/L

Har sett otroligt bra natur film. Det Vilda Europa, som finns i 4 delar. Har inte sett alla men kan verkligen rekommendera dem! Men nu har jag ju fått lite blodad tand på naturfilmer så snälla överrös mig mer filmtips!!
/ L

Alla hjärtans dag är en dag där man visar sin kärlek till de man tycker om. Men det har väl mer och mer blivit en högtid då man köper en massa presetner och ger bort istället för att ge bort en kram, en puss eller ett egenpysslat hjärta och visa kärlek på det viset.
Det är ju inte så konstigt heller kanske att vi konsumerar så pass mycket runt alla hjärtans dag då media och affärer påverkar mycket med all reklam och pyntning med hjärtan, rosa moln, chokladaskar, mjukisdjur... ja you name it!
Men nu om man ändå vill köpa något gulligt som du kan ge bort eller dela med den du tycker om så skulle jag nog köpa dessa geléhjärtan. De är ekologiska och får sin färg från fläderbär och sin smak från hallon. Inget e-nummer som färgämne alltså. De finns att köpa i de vanligaste affärerna i dagvaruhandeln.

Så om ni nu känner att ni måste köpa något tills nästa söndag, ta då en titt på de här:)

Idag när jag åkte till jobbet så var det ett litet djur som sprang rakt ut framför bilen, men som tur klarade sig!! puhh vilket dåligt samvete jag skulle haft annars!
Men jag skulle vilja ha hjälp med var det var för ngt. Första tanken var att det var en iller, men det kändes inte så trovärdigt men dåkroppen var lik en illers. Sen blev jag och tänka på om det var en mård eller en mink?! Den var iaf vit i pälsen uppskattningsvis 30 cm lång med svans då också. Inte så jättegrov i kroppen. Finns det mård eller mink här, jag bor i Dalarna utanför Borlänge? Det låter ju rätt häftigt i sånna fall, den såg iaf väldigt söt ut:)

Hjälp mig!  :)

/L

Lånade en bok på bibblan, "100 sätt att rädda världen" av Johan Tell. Måste säga att det är en väldigt intressant och lärorik bok. Kan verkligen rekomendera den till alla som inte riktigt vet vad de ska göra för att leva en miljövänligare vardag. Väldigt många bra tips och fakta. Jag har iallafall lärt mig en del och vet nu mer om hur jag kan agera för att leva i en grönare vardag!


Läs och Lär!

/ L

Efter att jag lyssnat till Mattias Klums föreläsning så var detta om Borneos regnskogar som jag reagerade mycket starkt på. Denna skogsskövling sker antagligen i skrivande stund och det känns helt otroligt hemskt när man väl tänker efter vad det lämnar för konsekvenser efter sig. Inte tror jag att dessa avverknings bolag ser sig själva som att de gör ngt ont, de vill ju såklart bara tjäna sina pengar. Men till vilket pris sen!!!! Är pengar verkligen allt?!
Det känns så oerhört sorgligt att dessa växter och djur (då speciellt orangutangen)blir utsatta för det här för att vi ska få silkeslent hår och få äta goda kakor.Jag måste säga att de som jobbar för att hjälpa dessa orangutanger gör ett helt fantastiskt jobb och jag ser verkligen upp till dem!
Som det stog i miniserien om Borneo så borde vi verkligen ta ansvar och titta på baksidan av den där förpackningen av kakor som du tänkt köpa. Om det innehåller palmolja, gör en då god gärning att låta bli att köpa dem.
Det är vi konsumenter som måste tänka till i det här, avstår vi från att köpa produkter med palmolja så märks det såklart. Tänk inte " men ingen annan gör ju det så varför ska jag?", för det är helt fel tankesätt. Det är du som enskild individ som är viktig för att vi alla tillsammans ska kunna hjälpas åt att göra något åt det här. Enligt min mening så ligger inte ansvaret på ngn högt uppsatt som ska ställa allt till rätta i Borneos regnskogar eller någon annan miljöfråga , utan alla har ett ansvar.Ett ansvar att ta hand om våran planet för vi har bara en!

Tänk efter!
/L

För,emot,för,emot?!?!Hmm ja är det rätt eller fel?! Jag läste nyss intervjuerna med Maria Ferm och Johan Kling här på siten, och de är ju säkra på vad de tycker iaf.
Men vad tycker jag då? Ja, jag tycker att skjuta ut en massa vargar på detta sätt känns lite fel. Dels för att som det stog "Jakten saknar vetenskaplig grund och strider mot EUs naturvårdslagstiftning, enligt Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, WWF." På det sättet är det helt fel!
Men en jakt kanske är nödvändig om man endast sköt ut de mest inavlade individerna, de mest aggressiva och de som dödar boskap etc. Så kallad skyddsjakt(?!). Det jag inte heller förstår är det begränsade antalet på 210 vargar, just 210.
Nej, det är mycket blandade känslor som snurrar runt i mitt huvud.
Men något jag är säker på det är att vi måste vara rädda om våra vargar!

/L

Det här är verkligen ett av mina bästa ställen häromkring. Frånoch med jag var liten åkte vi hit för att meta och så hade vi med oss fika. Stora sten  kallar vi det. Jag vet inte hur många sommarkvällar som jag ensam eller med min kompis tagit cykeln dit och bara satt oss på stenen och pratat. Eller vi har inte ens behövt pratat med varandra utan bara setat där och tittat ut över sjön. Det är verkligen oerhört vackert. Många lugna och roliga stunder har upplevts där. Jag tycker det är så härligt att bara sätta sig och inte behöva tänka på något utan bara lyssna på naturen och njuta.

Nu ikväll när jag var ute och gick med vovven så fick jag en väldigt stark känsla av ödslighet när jag gick längs vägen. Det var inte så konstigt heller. Det var helt svart ute, förutom gatbelysningen som sträcker sig längs vägen men som inte sitter alltför tätt. När jag kommit en bit så tittar jag ut över den lilla tjärnen som ligger till sidan om vägen så är det helt bäcksvart och helt tyst. Det var bara mina andetag och det svaga suset i träden som hördes. Det var nästan lite kusligt, man fick verkligen känslan av ödslighet. Jag kände mig liten och ensam när jag stog och kollade rakt ut över den svarta tjärnen. Jag vände faktiskt och gick hem, för min hjärna började tänka vidare på mindre trevliga saker. Varför ska man alltid stressa upp sig och föreställa sig jätteotäcka scenarier? Den mänskliga hjärnan är bra komplicerad. Iaf det låter som om jag bor mitt ute i ingenstans, men så är inte fallet:) Det är på landet/skogen i en liten by(så visst det kryllar ju inte av folk direkt:P), men jag stormtrivs att bo här!!
Gå ut i snön allihopans!! /L