Kalla fakta om global uppvärmning – så hänger kylan och klimatförändringarna ihop

Jag har klimatkompenserat flygresor
Ja Nej För dyrt Onödigt

Årets januarimånad var på många håll i landet den kallaste sedan 1987.
Hur hänger minusgraderna och det ihärdiga snöandet ihop med den globala uppvärmningen och klimatförändringarna?
Expeditionsverige.se bad Erik Kjellström, forskare vid Rossby center på SMHI, förklara.

tomteupplos

Det slutar aldrig snöa – är det här en rekordkall vinter?
– Utan tvivel hade vi en kall januarimånad. Men allt beror på vad man jämför med. Om vi jämför med de senaste tjugo åren, så var årets januari kall eftersom de senaste årens vintrar har varit så milda. Om vi har referensåren 1961-1990 som perspektiv så är årets vinter inte exceptionell. Klart är att januari inte har varit rekordkall på något sätt. 1987 var fortfarande kallare, liksom krigsåren på fyrtiotalet som många brukar prata om. Men många som läser Expeditionsverige.se kanske inte ens var födda på åttiotalet, så de uppfattar möjligtvis årets vinter som kall.

Är det kallt också i resten av världen?
– Sverige är bara en liten del av världen, vi måste sätta oss i ett större perspektiv, variationerna över världen är stora. Kylan över Sverige hänger samman med att det varit kallt över ett stort område i Ryssland och Europa. Sammantaget har det varit ett par grader kallare än normalt. Samtidigt har det varit mildare än normalt på andra håll på norra halvklotet, till exempel i Arktis och på vissa håll i Kanada. Också i tropikerna har det varit varmare än normalt. Så variationerna över världen är stora. Det globala medelvärdet för januari månad är ännu inte uträknat.

Hur går den kalla vintern ihop med global uppvärmning?
– Först vill jag säga att det absolut inte är onormalt att vintrarna är så här kalla. Det är naturligt i det klimat vi lever. Kraftiga variationer i vädret från månad till månad kan till viss del förklaras av fenomen som El Niño i tropikerna och mellanbreddgradernas Rossbyvågor, eller mer specifikt för Europa den Nordatlantiska oscillationen. Att vi plötsligt får en kall vinter beror på framför allt tre olika faktorer: Nordatlantiska oscillationen (NAO), Rossbyvågen och El Niño:
1. Nordatlantiska oscillationen (NAO), är ett klimatfenomen i Nordatlanten. Skillnader i vädret från år till år i det nordatlantiska området beror på tryckskillnader mellan Islandslågtrycket och det Azorsiska högtrycket. Just nu är vi inne i en period som inte är lika dominerat av västliga lågtryck, som vanligtvis ger mildare väder. I stället har ett högtryck parkerat sig över Nordeuropa, som ger kallt vinterväder.
2. Rossbyvågorna är en storskalig vågrörelse. Rossbyvågor styr de lågtryck som finns i
mellanbreddens västvindsbälte. Ibland är de orienterade så att lågtryck med mild luft från Atlanten förs in över Europa med sydvästliga vindar. Under andra perioder kan istället kalla nordvindar dominera.
3. El Niño är ett kraftfullt klimatfenomen i Stilla havet. Det återkommer var fjärde till var sjunde år och påverkar temperaturen över en stor del av världen. Just nu är vi inne i en El Niñoperiod som gör att havsytans temperatur i Stilla havet är ett par grader varmare än normalt. Konsekvensen av det är att vädret ändras dramatiskt både där och på andra håll i världen.

En kall januarimånad tas av klimatskeptikerna omedelbart som ett bevis för att den globala uppvärmningen är en bluff – varför då?
– Ärligt talat vet jag inte hur de resonerar. De bortser i alla fall från den mer sammanhängande bilden och missar det storskaliga perspektivet. Men det är inte min sak att redogöra för deras världsbild.